6 Förändringar av första och andra ordningen

Miljöfrågorna är inte enskilda frågor som går att isolera, utan de berör hela vårt sätt att leva, vårt sätt att organisera samhället och hur vi producerar och konsumerar. Trots det försöker vi i dag åtgärda problemen som om de är isolerade från varandra. Vi försöker också göra förändringarna enbart inom samhällets nuvarande ramar. Det som kallas förändringar av första ordningen. För att åstadkomma verkliga lösningar på dagens sammansatta problem måste vi också göra förändringar av våra sociala, ekono­miska, poli­tiska system. Det man kallar förändringar av andra ordningen. Med förändring av första ordningen menas alltså en förändring inom ett systems ramar utan att systemet förändras. Vi tänker på samma sätt, vi identifierar och löser problem på samma sätt. Vi letar efter nya möjligheter med samma metoder som tidigare. Sådana förändringar be­nämns ofta ”förnyelse” eller ”förbättring” av någonting. De metoder som används vid förändringen kan ofta betecknas som mer av samma sorts åtgärder som redan använts.

Med förändring av andra ordningen menas en förändring som leder till att hela ”systemet” förändras. En annan term som ofta används med likartad innebörd är paradigmskifte. På det personliga planet kan det handla om att ändra på ett grundläggande tanke- och handlingsmönster.  Det handlar ofta om att vi då ser verkligheten i ett nytt ljus och med en annorlunda förståelse. Det ger oss ett helt nytt be­slutsunderlag med möjlighet till nya handlingsmönster. Det sker inte genom att man enkelt ”byter skjorta” utan man måste gå igenom en ”förändringsprocess”. Det kan också gälla samhälleliga förändringar som till exempel förändringen från jordbrukssamhället till industrisamhället. De metoder och de tankemönster som används vid förändring av andra ordningen kan sägas vara mindre av samma sort som redan använts, men framförallt är det helt andra åtgärder. Om jag använder ”mer av samma” när det behövs förändringar av andra ordningen blir problemen oftast bara värre. Om jag ändrar min frisyr är det självfallet en förändring av första ordningen. Om jag ändrar min bild från att uppfatta mig som värdelös till att känna mig värdefull, är det en förändring av andra ordningen jag genomgått. Det gäller även om jag går från att vara alkoholist till att bli ”nykter alkoholist”. Om jag börjar källsortera mina sopor har jag genomfört en för­ändring av första ordningen men om jag inser att vi måste ändra vårt konsumtionssamhälle för att leva i harmoni med den ekologiska utvecklingen, har jag gjort en föränd­ring av andra ord­ningen.

Det vanliga när man ändrar sitt grundläggande tanke- och handlingsmönster är att man går igenom en be­svärlig kris. Det kan vara smärtsamt att inse att man måste genomgå djupgående föränd­ringar och att det man hittills trott på och de handlingsmönster man använt inte fungerar längre. Jag känner mig ofta förvirrad och vilsen när jag mist min gamla identitet innan jag funnit en ny identitet och ett nytt handlingsmönster. Ni har säkert alla upplevt djupa och smärtsamma kriser i era liv. Det sägs ofta att kriser kan ge personlig utveckling och mognad. Jag har själv upplevt det, både hos mig själv och hos människor jag träffat privat och i mitt ar­bete med organisationer, arbetslösa och sjukskrivna. Det här gäller förstås också gemensamma förändringar och större samhällsförändringar. Då kan vi hamna i kollektiva kriser. Vid stora förändringar brukar man beskriva krisför­loppet med en ”kriskurva”, se nedan.

Inledningsvis är det vanligt med en chockreaktion, handlingsförlamning, förnekelse och flykt. Sedan följer ofta nedstämdhet innan man accepterar verkligheten som den är och man har möjlighet att börjar se framåt och hantera situationen, under förutsättning att man inte fastnar i krisen. Kriskurvan är naturligtvis en förenklad bild av verkligheten, men den kan ändå vara till hjälp när vi funderar över vår belägenhet och över strategier för att komma vidare. Genom forskning har man funnit att information som inte stämmer överens med en människas världsbild och grundläggande värderingar helt enkelt kan förnekas. Det ligger förmodligen ofta bakom förnekelsen av de ekologiska problemen. Ett annat problem med förändringar av andra ordningen är att det kan vara svårt att föreställa sig ett samhälle som ser helt annorlunda ut. Vi är fast i vår verklighetsuppfattning och tänker innanför ”boxen”. Människorna i jordbrukssamhället hade naturligtvis svårt att föreställa sig hur industrisamhället skulle komma att se ut. Det är ett dilemma vi har i dag när vi behöver lämna industrisamhället med den ständigt växande ekonomin och konsumtionen. Desto viktigare är det för oss att börja diskutera olika modeller för hur ett sådant samhälle skall kunna se ut.

Jag tror att vi som mänsklighet kan sägas närma oss eller redan befinna oss i ”kriskurvan”, men på olika nivåer, både vad gäller den inre psykologiska krisen och den yttre ekologiska krisen. Det är en av anledningarna till passiviteten och den förnekelse som nu är förhärskande. De förändringar vi gör i dag för att hantera de sociala och ekologiska problemen är enligt min uppfattning enbart förändringar av första ordningen. Den strategin brukar kallas ”ekologisk modernisering”.  Vi försöker leva vidare som vanligt och undviker att göra djupgående förändringar. ”Med ny teknik och miljösmarta bilar skall vi nog kunna få hållbar tillväxt”. Med den strategin sker ingen verklig förändring och problemen bara ökar. Klimatmötet i Durban blev ett förskräckande exempel. Som många påpekat gäller ”buissne as ursual.” För att hantera de ekologiska och klimatmässiga problem behöver vi framförallt genomföra förändringar av andra ordningen alltså systemförändringar. Det utesluter inte att förändringar av första ordningen som t ex sopsortering kan vara en viktig del av större förändringar.

För att åstadkomma förändringar av andra ordningen krävs det ofta att: Vi ifrågasätter oss själva och inte problemet. Vi relaterar frågeställningen till vårt sätt att tänka. Vi vågar gå utanför våra egna ramar, attityder och vår världsbild. Vi hanterar det motstånd och den ångest som nya tankemönster kan skapa.

Bo Ahrenfelt, läkare och psykiater, har i boken ”Förändring som tillstånd ” gjort följande reflexion: ”Övergången från en problemlösning av första ordningen till en lösning av andra ordningen består i att jag ifrågasätter mig själv (oss själva) och inte problemet. Det är med andra ord inte problemet som är problemet utan det är hur jag/vi hanterar problemet som är problemet”.

Sammanfattningsvis behöver vi vid förändringar fråga oss: På vilka systemnivåer finns problemen och hur hänger de ihop? Ska vi använda oss av delande eller helande vetenskapsteorier eller både och? Behövs förändringar av första eller andra ordningen eller både och?

Annonser

One response to “6 Förändringar av första och andra ordningen

  1. Du är klok Bosse. Det är en komplex fråga, bra att du belyser processen vi måste gå igenom.

    //L8

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s