9 Ketchupeffekten och exponentiell tillväxt

Jag skakar och trycker, det kommer inget. Jag skakar och trycker, det kommer inget nu heller. Jag skakar och trycker och till sist kommer jättemycket på en gång. Vi har väl alla någon gång upplevt ketchupeffekten. Det finns många likheter mellan den och kurvorna för exponentiell tillväxt som visas här ovan. Under mycket lång tid ökar kurvorna lite grann i taget, men till slut sker en dramatisk ökning på mycket kort tid. Därför är det också svårt att förstå vad som händer. Någon har påstått att vår oförmåga att förstå den exponentiella ekvationen är en av mänsklighetens stora tillkortakommande. ”Det har ju gått hittills så varför skall det inte gå i fortsättningen”? Vi blir lika förvånade av den häftiga utvecklingen som när ketchupen börjar spruta.

Kurvorna här ovan visar den exponentiella utvecklingen av klimatförändring, koldioxidkoncentration, fordonsbestånd, förlust av tropisk regnskog och skogsmark, ozonförtunning, vattenförbrukning, exploatering av fiskebestånd, artutrotning och utvecklingen av den globala ekonomiska tillväxten (BNP). Observera att BNP inte är en enskild faktor, utan den uttrycker det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras. Det innebär att BNP omfattar all ekonomisk aktivitet som t ex oljekonsumtion och förbrukning av andra livsviktiga resurser. Som ni ser började kurvorna vika uppåt kring 1950 och har därefter blivit allt brantare. Denna acceleration gäller i stort sett allt i ”miljön” som utgör grunden för mänsklig välfärd och utveckling. Det positiva är att kurvan för befolkningstillväxten har börjat stabiliseras och kommer att plana ut vid 9/10 miljarder människor kring 2050. Men det betyder att behovet av att hantera de ekologiska problemen och fördelningen av jordens resurser blir ännu viktigare. Allt detta talar för att vi inte längre kan säga att ”Det har ju gått hittills, så låt oss fortsätta”. Mest absurt blir påståendet att vi måste öka den ekonomiska tillväxten för att lösa de problem som den ekonomiska tillväxten har skapat. De exponentiella kurvorna kommer att nå sin topp och därefter vika av neråt. Ett varnande exempel, som kommer att ställa oss inför stora omställningsproblem, är att vi nu nått oljetoppen.

För att fördjupa våra kunskaper om den exponentiella funktionen kan vi titta på figuren här intill. I den vänstra kolumnen finns en exponentiell talserie med en fördubbling mellan varje steg : 1, 2, 4, 8, 16 osv. I den högra kolumnen summeras talen och vi får då 1, 3, 7, 15 osv. Den tredje summeringen (15) har ringats in och den fjärde dubbleringen (16) har också ringats in. Observera att den fjärde dubbleringen är större än alla tidigare dubbleringarna tillsammans! Det gäller för alla dubbleringar. Det är viktigt att förstå. Då får vi en föreställning om hur snabbt den exponentiella tillväxten accelererar när den tar fart. I vårt exempel sker en fördubbling mellan varje tal. Förändringen är alltså 100 % och det är ju en stor förändring. Men med varje kontinuerlig ökning med en viss procentsats per år får vi också en exponentiell tillväxt. Antalet år mellan varje fördubbling är av stort intresse för att förstå hastigheten av de ekologiska förändringarna. Här nedan visas en enkel formel för hur man skall räkna ut antalet år mellan varje fördubbling. Fungerar upp till ca 20 % per år.Oljekonsumtionen i värden har tidigare ökat med ungefär 7 % per år. Det innebär med formeln här ovan (70 delat i 7) att vi får en dubblingstakt på 10 år. Om vi inte nu redan nått oljetoppen innebär det att konsumtionen om 10 år kulle kunna fördubblats och ha blivit större än all tidigare oljekonsumtion. Det visar åter det orealistiska med exponentiell tillväxt. Inte minst på grund av att vi kommer att nå toppen av konsumtion på fler områden än olja. Sveriges genomsnittliga BNP-tillväxt är ungefär 2 % per år. 70 delat med 2 blir en dubblerigstakt på 35 år. Sedan 1942 har Sveriges BNP fördubblats 2 gånger vilket ger en total fyrdubbling av den ekonomiska tillväxten fram till i dag (på 70 år). Med den takten skulle vi om ytterligare 35 år kunna åttadubblat vår BNP. Det är naturligtvis helt orealistiskt då vi redan i dag konsumerar tre jordklot per år i Sverige. Någon åttadubbling finns det inte plats för då vi redan överskridit vår ekologiska ”budget”. Trots detta fortsätter vi att sträva efter ekonomisk tillväxt som om ingenting har hänt. Men hur kommer då kurvorna att utvecklas? Här nedan några hypoteser om vad som kan ske om dagens utveckling fortsätter.Fortsättningen på den blå kurvan symboliserar stigande medeltemperatur och koldioxidkoncentration. Koncentrationen ökar trots alla internationella förhandlingar. Ja, ökningstakten har till och med ökat. Tvågradersmålet, som politikerna varit överens om, kommer att överskridas med nuvarande förändringstakt. Det kan ge mycket allvarliga konsekvenser. De röda kurvorna symboliserar möjliga utvecklingsvägar på andra områden. De kommer likt oljan att plana ut och därefter sjunka. Allt detta talar för att vi på allvar måste dra åt handbromsen och reflektera över vår belägenhet och formulera strategier för förändring och utveckling av samhället. Därför kommer jag i mitt nästa blogginlägg skriva om möjliga utvecklingsstrategier .
Jag bilägger också PowerPoint- bilder som ger en visuell känsla av hur en röd yta växer exponentiellt:  Röd Röd

Annonser

3 responses to “9 Ketchupeffekten och exponentiell tillväxt

  1. Konsekvensen av den exponentiella tillväxten blir väldigt tydlig så som du beskriver den. Det är inte särskilt svårt att förstå att det är ohållbart, det är något som de flesta borde förstå. Hur kommer då det sig att vi fortsätter som vi gör. Vad är det som driver, pengar?

    • Jag har ofta ställt mig samma fråga. Varför händer så lite trots alla tydliga fakta? Samma fråga har Världsnaturfonden i England ställt sig och de har genomfört en utredning för att få svar på den frågan. Utredningens resultat har redovisas i rapporten ”Common Cause”. Du kan googla på den. Sammanfattningsvis kan sägas att man kommit fram till att det inte räcker att informera om fakta. Om fakta inte stämmer med en persons grundläggande värderingar och identitet tar man inte till sig fakta. Man måste också nå människors värderingar och känslor för att få gehör. Jag kommer själv att delta i en föreläsning och workshop med utgångspunkt från rapporten den 17-18/2. Jag planerar därefter att genomföra utbildningar om frågor kring hur man når ut. Mer om Common Cause kommer jag att skriva om i ett senare blogginlägg.

      I mitt blogginlägg ”6 Förändring av första och andra ordningen” kan man läsa om svårigheten att föreställa sig grundläggande förändringar av andra ordningen. Det tror jag också är en av förklaringarna till att det är svårt att åstadkomma avgörande förändringar för att förbättra miljön. Vi nöjer oss ofta med förändringar av första ordningen inom ramen för ”ekologisk modernisering” som inte kräver så mycket av oss och som kan stilla vårt samvete. Och så länge politikerna håller sig inom de ramarna och utgår från att vi kan organisera samhället utifrån ständig ekonomisk tillväxt (blogginlägg 8 och 9) är det ju svårt för vanliga människor att ifrågasätta detta.
      I blogginlägg 5 beskriver jag också att det dominerande vetenskapsparadigmet är de delande vetenskaperna som stöder en ”antropocentrisk” världsbild (med människan i centrum). De framväxande vetenskaperna stöder ett holistiskt sätt att förstå verkligheten och ger en mer ”biocentrisk” världsbild med naturen i centrum. Det kommer att ge oss större möjligheter att förstå människan i ett större sammanhang, där vi tar större hänsyn till den ekologiska verklighet vi befinner oss i. Sedan finns det ju, som du kommenterade, mycket starka ekonomiska intressen som tjänar på dagen situation och som aktivt motarbetar nya tankegångar om hur vi skall utveckla samhället. Jämför resonemanget om hur kyrkan motarbetade en heleocentrisk världsbild när deras intressen hotades.

      Sedan är det svårt för människor att ta ställning till ett nytt sätt att organisera samhället när vi i miljörörelsen framförallt pekar på alla ekologiska problem utan att ge ett sammanhängande svar på hur vi kan hantera dem. Jag anser att miljörörelsen måste formulera en sammanhängande grön ideologi om hur samhället i stort kan organiseras för att få med fler människor. Jag återkommer senare i ett blogginlägg till dessa viktiga frågor.

  2. Befolkningen ökar också i exponentiell takt, och det är den främsta anledningen varför också allt annat ökar i samma takt. Har forskare, politiker, mm underskattat den här variabeln, för att det är jobbigt att diskutera och reglera den? Västvärlden och även andra länder har länge minskat antal barn, ändå ökar numerär exponentiellt, oberoende vad vi gör. Weisman i Countdown menar att det snart tippar, ett och ett halvt barn/kvinna är det som maximalt planeten kommer att orka med, de två nästa generationerna. Hur ska man kunna nå dit? Att trösta sig med att kurvan kommer att plana år 2050, är det inte att förneka ett stort problem?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s